Sjalen är klar! Dessvärre så rullade den ihop sig till en tunn tarm, så jag blev tvungen att blocka den. Ska bli intressant att se om den rullar ihop sig igen när den har torkat... förhoppningsvis inte.

Den är lång (eller bred) hela kökssoffan gick åt till att spänna ut den och det var nätt och jämt bredden på soffan räckte till.

Jag har börjat på en till sjal, fast i mosstickning denna gången. Jag köpte Drops Delight för ett tag sen men tänkte nog allt lite galet! Jag köpte ett nystan vardera av två färger, men tänkte inte på att det bara är 50 grams nystan och det går åt ca 100 gram till en sjal. så mitt i stickandet inser jag nu att garnet inte kommer att räcka. Det blir till att leka detektiv för att hitta mer i samma färger eller så göra en variant och sticka in ett annat garn på mitten. Vi får väl se vilket det blir.. Jag börjar väl på en till medans jag funderar..!!

Nu är mini-ponchon färdig!
 

Och så har jag börjat på en slätstickad sjal i  melerat Fame fyndat på rea i vintras..
   

Idag hade jag då mitt första riktiga besök på arbetsförmedlingen. Intet nytt där inte. Inga lämpliga jobb finnes och inte heller vet jag ännu vad jag vill. Som tur är, så har jag en human förmedlare som tycker att jag ska komma på återbesök i slutet av augusti och fram tills dess får jag lov att bearbeta och avsluta konkursen i lugn och ro samt hinna landa igen och även fundera på vad jag ska göra sedan.

Tack för det!

Jag passade på att ta med dottern så att hon fick fixat med att aktivera sitt bankkort och ta kort och lämna in för ett ID-kort. Själv så hade jag fullt sjå med att komma åt mitt nya körkort som skulle hämtas på brevbärarkontoret. Inte så lätt när det egentligen inte är öppet där. Kan inte fatta varför det inte går att få hämta ut det på samma ställe som andra paket och rek.

Efter att ha utfört femtioelva olika ärenden så hade vi tid kvar innan arbetsförmedlingen så då blev det en pizzalunch med dottern. Mysigt!

Den lilla, lilla ponchon har blivit ihopsydd och håller just nu på att få en virkad uddkant... slutet närmar sig!! Jag började också att sticka på en slätstickad smal trekantsjal i går kväll. Än så länge är det inte så mycket stickat på den, så bild på den kommer längre fram...

Drygt två veckor har gått sedan konkursbeslutet kom och livet har varit helt ställt på ända. Hittills har det varit en mycket förvirrande tid, då jag inte riktigt vet vad jag ska göra eller vad som förväntas av mig.

Jag känner mig helt vilsen. Vilse i pannkakan! Jag vet inte hur jag ska bete mig, jag är ju van att jobba!! Jag har ju nu egentligen inget jobb att gå till (fast jag har åkt upp varje dag och plockat och städat) och jag har helt enkelt tappat fotfästet i tillvaron. Förhoppningsvis så finner jag det snart igen!

I fredags var jag tvungen att åka in till konkursförvaltaren för att göra momsredovisningen färdig och jag som trodde att jag slapp sånt nu, men icke!
 (häxkompisen) hade påpassligt nog tid på sjukhuset så gjorde vi sällskap till Östersund. Det blev en heldag med trevligt sällskap, gott fika, lite shopping och en liten tur till en jättemysig garnaffär på Frösön, där det inhandlades lite fynd och inspiration. Jag behöver ju verkligen ännu mer garn...eller?!

Det har blivit mycket lite stickat under denna tiden, men delarna till baby-ponchon är nu klara. Spetsstickningen gjorde att delarna krullade ihop sig så jag blev tvungen att blocka dom innan jag nu ska försöka sy ihop dom.
 

Det har blivit väldigt lite stickat senaste veckan. Lusten har funnits och finns men fingrarna har inte riktigt varit på min sida.. dom är svullna, ömma och klumpiga, så det får gå ändå.

Jag håller i alla fall på att försöka få till den beställda ponchon i tunt, tunt babygarn. Den ska väl bli klar nån gång.

I torsdags tog jag till slut beslutat att skicka in en ansökan om att begära företaget i konkurs. Jag har ju länge jobbat på övertid både ekonomiskt och kroppsligt, men nu känner jag att jag orkar inte kämpa längre.

Det har inte varit något lätt beslut att ta, men all min ork har under en lång tid gått åt till att gå till jobbet, det fungerar inte i längden och nu har jag nått till en punkt där jag känner mig helt dränerad på energi. Sakta har jag också kännt att glädjen av att gå till jobbet har börjat sina. Så... 

Vad jag däremot inte hade jag  väntat mig, var att det skulle gå så fort!

Jag lade brevet på lådan i torsdags och i går (fredag) ringde advokaten som är utsedd som konkursförvaltare. Jag fick lov att ha öppet dagen ut, men från och med måndag så är det stängt och jag ska sätta upp en lapp på dörren om att det är "Stäng på grund av konkurs".

Det var inte så här det skulle bli...!   

Då kastar jag mig ut över stupet utan fallskärm.. antingen blir det platt fall eller så lär jag mig att flyga..

Jag har upptäckt en egenskap som jag inte visste att jag hade. Jag håller sakta med säkert på att förvandlas till en hamster. Eller så har jag fått ett beroende. Något skumt är det i alla fall som försigår.

I går skulle jag leta fram ett garn som jag trodde mig ha i min skänk och det hade jag... plus ytterligare miljoner garnnystan. Och jag som aldrig har något roligt garn att sticka saker av. Hmmm.. Jag hittade en massa kuliga nystan i alla möjliga kvalitéer och färger. Men jag har inget garn!

På tv har jag sett otaliga program med samlare, sådana som har huset fullt eller överfullt av djur. Jag har garn. En hel massa garn. Det är bara att konstatera, antingen har jag blivit garnberoende eller så är jag en samlare.
Det kan ju visserligen vara så illa att det är både och. Förmodligen..

Sticka på!