Jag har snart avverkat första nystanet av Mini Mochi garnet jag fick hem i veckan. Hälsade på min kära häxkompis idag och och vi satt ute (trots iskalla vindar) och stickade och pratade. Passade på att fota det pågående arbetet.. Ett underbart garn att stivka av och jättetrevliga färgskiftningar. Detta  blir nog en favorit..

Jag skulle egentligen bara ha en varvräknare...

men det följde med två garnnystan och en sjal-beskrivning också.

Garnet heter Mini Mochi och är 80% merino blandat med 20% nylon,

färgen heter Blueberry Pancakes. Jättemjukt och maskintvättbart.

Här hittade jag detta härliga garn: Vinterverkstan

Skulle söke i bloggen efter bilder på en sjal som jag stickade i höstas, men hittade inte något inlägg... Slarvmaja har tydligen varit i farten..
Så, här kommer lite bilder på min andra Gratitude stickad i Ella Rae Merino Lace.. 

För ganska så länge sedan, var jag hos en kompis som hade stickat en mössa och hon var inte riktigt nöjd med resultatet, för uppviket och själva mössan var inte riktigt på samma våglängd... stackaren, hade inget annat val än att repa upp och sticka om. Ja, själva upprepningen hjälpte jag till med och sedan har nystanen blivit liggande. Jag vet, det är absolut inte roligt att repa upp och sticka om, så häromsistens när jag hälsade på så följde garnpåsen med mig hem. På bilden var den på god väg, men nu är den faktiskt färdig... tror jag...

Karin Kurbitsvantarna är färdiga, bara trådarna som ska fästas, samma sak med min Gratitude KAL (Knit ALong)

Har också ett par Raggi sockar på gång och en orm... eller kanske det var en sjal det skulle bli, men den ser ut som en orm, än så länge... 

Jag har precis stickat färdigt handen på vante nr 2 och börjar plocka upp för tummen,

då jag upptäcker att jag istället för att sätta 15 m på tråden har jag satt 17 m..
Började först att försöka trixa till det, men jag vet att jag kommer att för alltid vara missnöjd om jag inte gör det riktigt, så nu har jag repat upp ner till tummens maskor... 

Gör om - Gör rätt... Inte det allra roligaste när man precis är inne på upploppet.. 

Första vanten färdig ...

Det går framåt med vantarna.. snart är det dags att börja ta in vid fingrarna..

Jag måste säga att jag är riktigt nöjd med garnet, det är visserligen väldigt tunt, men så skönt att sticka med och vanten känns mjuk och följsam när jag provar den.
   

Och så ett till projekt, en Gratitude KAL på ravelry...

Jag tänker sticka udden i det enfärgade garnet och resten av det melerade garnet.

Garnet, som jag inte kommer ihåg vad det heter är ett ull-garn som jag köpt på Sticksömmen för ett par månader sedan. Meningen var att jag skulle sticka strumpor till mig själv eller Stickas Mysterievantar, men nu blir det en sjal i stället..

Jag har börjat på ett nytt projekt idag.. Det är vantar i Schoppel wolle Admiral & Zauberball. Mönstret är Karin Kurbitsvante och efter en del omstarter och upprepningar har jag nu kommit en bit på väg... faktiskt till och med längre än vad bilden visar och detta trots att jag har haft en envis värk i nacken och huvudet hela dagen och fingrarna inte all har varit särsklt medgörliga.. men skam den som ger sig... Tunt garn och tunna stickor gör att det kommer att ta sin tid, men det kan det vara värt, det är en sån fin beskrivning.