Den 26 november 1988 miste jag en av mina allra bästa vänner i en trafikolycka endast 25 år gammal.

Det går fortfarande inte en hel vecka utan att han finns med mig i mina tankar.

Vi hade bara känt varandra ett år eller så, men trots det så satte han djupa spår i mitt hjärta och saknaden är fortfarande stor.

Ofta finns tanken, hur hade det varit om...

Hade vi fortfarande varit vänner?

Hade vi gjort dom saker som vi planerade?

Hade han lyckats med det som han hade föresatt sig?

Hade våra barn också blivit bästa vänner?

Om inte om fanns...

Men nu finns om och vi kan inte göra något åt det.

Sorgen sitter fortfarande djupt inom mig,

men det finns också massor med glädje.

Jag är glad att jag fick känna honom den tid som det blev.

Jag är glad över att han inte behövde plågas.

Jag är glad och tacksam att jag fick ha honom som vän.

Det var han som spelade Hotel California med Eagles för mig för allra första gången och den kommer alltid att påminna mig om min vän, Rickard...

Jag kommer aldrig att glömma!

Denna gången spelar jag den för dig!!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är inte mycket till aktivitet här, men för den som vill se vad jag pysslar med så hittas jag både på Instagram och Ravelry som ChaiKnits.Vantarna på bilden heter Blå Prick och är designade av Maja Karlsson. Jag har stickat dom i Rauma Finull. ...

Nummer två i ordningen. Ytterligare projekt med mestadels restgarner.   [Bild] ...

Just nu har jag sex pågående stickningar och förmodligen finns fler om jag tittar efter.... På översta raden är en hålmönstrad sjal och en "Ten Stitch Blanket", på mitten är en "Ambercup"-sjal och en "Opsa"-sjal och på nedre raden en "Pyttipanna"-s...

Efter en hel del stök med beskrivningen så har jag nu en Ambercup sjal i Manos silk färdig. Garnet fanns i stashen, inköpt i Umeå förra året. Endast en stump på 6 meter blev över, så det var lite spännande på slutet! ...